Jag är expert på att skjuta upp viktiga saker som jag inte riktigt vill ta itu med, samtidigt som jag kan påbörja grejer som inte behöver göras än på flera veckor. Igår lyckades jag äntligen skriva min överklagan till regeringsrätten efter att kammarrätten inte ens tagit upp mitt ärende i körkortsfrågan. Och det var i sista stund eftersom tiden för överklagan går ut på onsdag och jag åker till Kroatien imorgon. Apropå det, så har jag nu i eftermiddag äntligen tagit itu med packandet men innan dess har jag legat i sängen flera timmar, spelat klarinett (som jag inte gjort på flera månader) och läst klart Grottbjörnens folk. Den senare har jag inte läst på åtminstone femton år så jag tänkte se om jag fortfarande tycker att den är bra. Och det tycker jag. Vart tar all min energi vägen?? Varför kan jag inte göra saker i vettig tid utan drar på det så jag till slut hamnar i tidsnöd? Jag vet att mina tvång har ett finger med i spelet så det kanske är dags att försöka ta itu med dom också. Då kanske mer i mitt liv skulle börja fungera bättre.
Ständigt alla dessa glömda lösen
3 år sedan
