onsdag 7 juli 2010

Mitt fängelse är värre, eftersom jag bär det med mig vart jag än går.

Mitt fängelse är att alla känner mig som någon annan än den jag är.

Mitt fängelse är alla önskningar som jag aldrig har vågat uttala. I stället öppnar jag munnen och hör till min förvåning hur något helt annat kommer ut.

Mitt fängelse är all sorg och förtvivlan som jag gömt undan på så sinnrika ställen att jag inte skulle kunna hitta dem, ens om jag försökte.



Ur Gregorius av Bengt Ohlsson

Inga kommentarer: