Ensamma hemma

Nu är Pärlan och jag ensamma hemma. Mamma tog med sig Pysen upp till Jämtland när hon åkte hem i söndags så Pärlan ska få lite lugn och ro och kunna äta i sin egen takt en vecka. Hon äter nu, men inte mycket och definitivt inte om jag blandar den dyra maten med den billiga. Och jag får truga henne, ställa henne framför matskålen så äter hon några tuggor, sen går hon därifrån och jag får lyfta dit henne igen. Men hon har börjat bli lite mer social också, sitter inte bara i buren och kurar även om hon fortfarande är därinne den mesta av tiden. Jag skulle också vilja sitta i en bur och kura och inte bry mig om nånting, men det går ju inte. Samtal med Stina imorrn (det är i och för sig bra) men sen möte med arbetsgivaren och försäkringskassan på torsdag. Usch, jag vill inte.