Krisade i söndags efter beskedet att min farbrors cancersjukdom hastigt har fått fart igen och att det inte längre finns något att göra. Så jag har varit inlagd under veckan men är nu ute igen och det känns bra. Det finns saker i mitt liv som jag ser fram emot och jag tror att jag kan stå emot ångesten och självskadetankarna nu efter att ha fått så att säga landa lite på psyk.
Ständigt alla dessa glömda lösen
3 år sedan
1 kommentar:
det kan du!
tårar är förlösande,
tårarna som kom.
självskador och tabletter
ger enbart ett bedrägligt och tillfälligt lugn.
(ja, du vet allt det här)
lev på gårdagen nu ett tag framöver. och i känslan av att det äntligen faktiskt kan pirra lite i magen igen. oavsett utgång.
som jag önskar dej det här,
av hela mitt hjärta!
det finns ett liv som kan börja nu
kärlek e <3
Skicka en kommentar