Det bara regnar ute. Sommaren tog tvärt slut i och med att jag kom tillbaka hit efter min Varbergsvistelse. Dagarna går otroligt sakta, men den som väntar på något gott... Personalen här säger att jag inte ska ha så bråttom och jag förstår också att det är viktigt att det blir bra när jag kommer hem men jag blir ändå otålig när läkaren åker bort på konferens och skjuter upp remisskrivandet en hel vecka. Min tid är för värdefull för att jag ska trivas med att sova bort halva dagarna för att det inte finns något att göra.
Ständigt alla dessa glömda lösen
3 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar